Finska tävlingar och svenska priser

Kulturväven Umeå, White / Snøhetta

År 2014 gick Kasper Salin-priset till kulturhuset ”Väven” i Umeå av Snøhetta och White arkitekter. Bild: Åke E:son Lindman.

Tiden har runnit ut för att komma med förslag till Sveriges arkitekters arkitekturpriser år 2015. Den 28 april stängdes förslagslådan och nu börjar juryarbetet på allvar med att nominera tre förslag för de olika priserna. Priserna delas ut under Arkitekturgalan som ordnas i Stockholm under senhösten. Arkitekturgalan är Nordens största mötesplats om arkitektur och här delas de mest prestigefyllda priserna ut till arkitekter, planarkitekter, inredningsarkitekter och landskapsarkitekter. Kasper Salin -priset, Siena -priset och Kritikerpriset är återkommande priser som delas ut varje år medan Guldstolen ges vartannat år till en produkt och vartannat år till en inredning. Planpriset och Bostadspriset alternerar också. Nya för i år är Villapriset, Trafikverkets Arkitekturpris och Ung Svensk Arkitekturpriset av tidskriften Arkitektur.

Arkitekturpriserna är väletablerade i Sverige. Det förnämsta av dem alla, Kasper Salinpriset som delas ut till ett byggnadsverk eller en grupp byggnader av hög arkitektonisk kvalitet instiftades redan år 1962. Bland pristagarna finns både kända svenska och utländska arkitekter som till exempel Sigurd Lewerentz, Ralph Erskine, Rafael Moneo, Henning Larsen och Gert Wingårdh.

En motsvarande tradition av priser till byggnadsverk eller arkitekter finns inte i Finland. Här har arkitekter främst fått ära och berömmelse genom arkitekturtävlingar. Den första arkitekturtävlingen ordnades redan år 1876 för Finlands bank. Sedan dess har tävlingstraditionen vuxit sig stark. En lång rad kända byggnadsverk har tillkommit på det här sättet. Ända fram till 1970-talet var det vanligare med allmänna, öppna tävlingar men efter det har antalet inbjudna tävlingar stadigt ökat. Fortfarande är det ändå de öppna tävlingarna som väcker mest uppmärksamhet. Som exempel kan nämnas tävlingen för ett nytt Guggenheim museum i Helsingfors år 2014. Debatten kring tävlingen var livlig och deltagarantalet slog alla tiders rekord med 1 715 inlämnade förslag. Av dessa gick sex förslag vidare till tävlingens andra fas som pågår som bäst.

En snabb genomgång av Finlands arkitektförbunds respektive Sveriges arkitekters tävlingsarkiv visar att det i Finland under de senaste åren konsekvent ordnats lite fler tävlingar och speciellt lite fler allmänna tävlingar än i Sverige. Har Sverige kanske satsat mer på arkitekturpriser och Finland mer på arkitekturtävlingar? En attitydförändring verkar ändå vara på gång i båda länderna. År 2011 beslöt Finlands arkitektförbund att grunda två nya arkitekturpriser; Arkitekturfinlandia och Otto-Iivari Meurman priset. I Sverige igen gjorde Sveriges Arkitekter år 2013-2014 en omfattande utredning med syfte att utreda tävlingsverksamheten. Utredningen väckte stort intresse inom branschen och man enades bland annat om att fler allmänna tävlingar borde arrangeras. År 2014 var antalet arkitekturtävlingar i Sverige detsamma som i Finland.

Att belöna ett färdigt projekt är givetvis en helt annan sak än att premiera ett tävlingsförslag. Det ena utesluter heller inte det andra. I båda fallen handlar det om att sporra och stöda innovativ arkitektur av hög kvalitet. Förhoppningsvis ser vi därför i framtiden fler arkitekturtävlingar och fler arkitekturpriser både i Sverige och Finland!

Archtours är specialiserad på skräddarsydda arkitekturresor. Kom och bekanta dig med belönade byggnader och vinnande förslag på båda sidorna om viken!